Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka vilket sprÄkbruk pedagoger anvÀnder sig av i individuella utvecklingsplaner och dÀrmed vilken diskurs kring elever som tonar fram. Vi har valt att fokusera pÄ den sociala delen i de individuella utvecklingsplanerna. I litteraturdelen har vi fokuserat pÄ tidigare forskning kring hur elever skrivs fram i individuella utvecklingsplaner, dÀr det visat sig att det finns en tendens att kategorisera in eleverna i olika fack. Vi har Àven en kort genomgÄng av diskursteori. I resultatdelen har utvecklingsplaner frÄn 44 elever granskats dÀr vi med hjÀlp av diskursteori studerat hur sprÄket anvÀnds och hur det kan tolkas.

Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Enligt en lagÀndring, frÄn och med januari 2006, ska alla elever i grundskolan ha en individuell utvecklingsplan. Planen ska finnas för att hjÀlpa eleven att uppnÄ de mÄl som finns i styrdokumenten och den tas fram av elev, lÀrare och förÀldrar tillsammans under utvecklingssamtal. Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad som stÄr skrivet i offentliga dokument och forskningslitteratur om individuella utvecklingsplaner, bÄde före och efter lagÀndringen. Arbetet syftar Àven till att undersöka vad fyra pedagoger anser om individuella utvecklingsplaner..

Det individuella bemötandet av eleverna har förÀndrats över tid frÄn ensidiga omdömen i betygsform till samtal som handlar om att följa och stödja varje enskild elevs kunskapsutveckling och personliga utveckling. Förordningen om den individuella utvecklingsplanen som trÀdde i kraft i januari 2006 Àr ytterligare ett steg i det individuella bemötandet av varje enskild elev. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den individuella utvecklingsplanen har implementerats i nÄgra svenska grundskolor. Genom att anvÀnda en kvalitativ metod i vÄr studie har vi utifrÄn intervjuer tagit del av fem rektorers syn pÄ den individuella utvecklingsplanen. Resultatet visade att samtliga rektorer var positiva till den individuella utvecklingsplanen dÄ de ansÄg att den bidrar till att skolan tolkar lÀroplanen pÄ ett korrekt sÀtt.

ABSTRACTC-uppsats i sociologiFörfattare: Moa BlomTitel: IV-elever ? En studie av elever som har gĂ„tt det individuella programmet pĂ„ gymnasietDet individuella programmet pĂ„ gymnasiet Ă€r ett omdebatterat Ă€mne. Det pĂ„gĂ„r diskussioner om dess existens och utformning. För att fĂ„ börja pĂ„ ett nationellt program pĂ„ gymnasiet sĂ„ mĂ„ste eleven vara godkĂ€nd i kĂ€rnĂ€mnena (matematik, svenska och engelska). Är de inte godkĂ€nda fĂ„r de gĂ„ pĂ„ IV-programmet för att inhĂ€mta de saknade kunskaperna.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Ekonomistyrning innebÀr att med hjÀlp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnÄ strategiska mÄl. För att kontrollera och utvÀrdera att mÄlen nÄs Àr det vanligt att tillÀmpa prestationsmÄtt. AffÀrsvÀrlden har förÀndrats och idag stÀlls högre krav pÄ individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmÄtt har börjat tillÀmpas i större utstrÀckning. Syftet med de individuella prestationsmÄtten Àr att motivera individen till att strÀva mot individuella mÄl som Àven leder till att strategiska mÄl nÄs.

I ett samhÀlle dÀr kraven pÄ utbildning blir allt högre och valmöjligheterna allt fler, ökar ocksÄ pressen pÄ individen att ta ansvar för sin karriÀrprocess. Flera rapporter visar att elever pÄ de individuella programmen Àr i stort behov av vÀgledningsinsatser. Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa vÀgledningen pÄ det individuella programmet. För att uppnÄ syftet har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: 1) I vilken utstrÀckning Àr studie- och yrkesvÀgledningen pÄ det individuella programmet en process? 2) Vad innehÄller studie- och yrkesvÀgledningen pÄ individuella programmet? 3) Hur ser studie- och yrkesvÀgledarna respektive eleverna pÄ vÀgledningen? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÄ vi ansÄg att detta passade undersökningens syfte bÀst.

Syftet med denna undersökning Àr att granska hur ordvalen och formuleringarna kring elevernas kunskapsutveckling Àr utformade i den individuella utvecklingsplanen i en skola i Mellansverige, samt analysera vad denna utformning kan betyda för eleverna.Metoden som anvÀnds bestÄr av litteraturstudier och textanalys av 22 individuella utvecklingsplaner. Den teoretiska ansatsen har utgÄtt frÄn den hermeneutiska traditionsförmedlingen dÀr undersökningen gÄr ut pÄ att hitta budskap, vetenskapligt tolka dem och sedan framföra dem.Resultatet av denna studie visar att ordval och formuleringar Àr av stort vÀrde för elevernas sjÀlvbild. FörvÀntningar, ordval och formuleringar som har en negativ utgÄngspunkt kan göra att eleverna fÄr svÄrare att uppnÄ mÄlen. Positiva omdömen gÀllande elevernas förmÄgor och en fokusering pÄ elevens starka sidor Àr betydelsefullt eftersom eleven dÄ fÄr tillgÄng till en positiv och trygg skolidentitet.De individuella utvecklingsplanerna Àr skrivna pÄ olika sÀtt. Strukturens uppbyggnad av dokumentet bestÄr av en fÀrdig mall, indelat med rubrikerna nulÀge, utvecklingsmÄl, insats och ansvar.

Sammanfattning Viberg, Cecilia. (2010). Den framgÄngsrika individuella utvecklingsplanen. (The successful development plan.) Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen, 90 hp, Malmö Högskola. Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka och öka förstÄelsen för hur man arbetar med individuella utvecklingsplaner som fungerar. Jag frÄgar mig alltsÄ hÀr hur ett framgÄngsrikt arbete med den individuella utvecklingsplanen (iup) kan gestalta sig.

UtgÄngspunkten och syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om och hur individuella utvecklingsplaner anvÀnds i förskolan. Vi anvÀnde oss av följande frÄgestÀllningar: Hur uppfattar pedagogerna de individuella utvecklingsplanerna? Hur anvÀnds individuella utvecklingsplaner pÄ de förskolor dÀr informanterna arbetar? Vilka styrkor respektive brister ger informanterna uttryck för gÀllande arbetet med individuella utvecklingsplaner? Som referensram anvÀnds historik, begreppet individuell utvecklingsplan förklaras, Gesells sjÀlvregleringsschema, Malaguzzis filosofi och ett exempel pÄ hur en individuell utvecklingsplan kan se ut. Kvalitativ metod med e-postintervjuer anvÀndes till undersökningen dÀr 56 verksamma pedagoger i förskolor blev tillfrÄgade. I resultatet urskiljs ett mönster dÀr pedagogerna Àr positivt och/eller negativt instÀllda till de individuella utvecklingsplanerna beroende pÄ hur materialet Àr utformat, deras eget inflytande och hur den Àr kopplad till förskolans lÀroplan Lpfö 98..

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

Allt fler företag har börjat anvÀnda nÄgon form av belöningssystem i sin verksamhet, frÀmst för att motivera medarbetarna till att prestera mot företagets mÄl. För att fÄ ett vÀl fungerande belöningssystem mÄste företag gÄ igenom en utformningsprocess samt ta en mÀngd viktiga faktorer i beaktning vid utformningen av systemet. Med denna uppsats vill vi skapa förstÄelse för utformningsprocessen av individuella respektive gruppbaserade belöningssystem. DÀr studien genomförts genom en kvalitativ fallstudie med utgÄngspunkt frÄn ett aktörssynsÀtt. Resultatet av studien blev att de företag vi undersökte anvÀnde sig av fyra olika teman i utformningsprocessen, det vill sÀga belöningssystemets syfte, utformning av belöningssystem, typ av belöningar och typ av belöningssystem.

Denna studie syftade att undersöka hur personlighetsdragen extraversion, neuroticism och hardiness skiljde sig mellan elitidrottare och breddidrottare samt lagidrottare och individuella idrottare. Deltagarna bestod av elitidrottare (n=61), breddidrottare (n=60), lagidrottare (n=62) samt individuella idrottare (n=59) (M = 24.68, S = 6.47). Instrumentet som anvÀndes var ett enkÀtbatteri bestÄendes av Eysenck?s Personality Inventory och Personal Views Survey III-Revised. Resultaten visar att elitidrottare och lagidrottare var mer extroverta, mindre neurotiska samt hade högre nivÄ av hardiness Àn breddidrottare och individuella idrottare.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger i förskola/skola i tvÄ olika kommuner förhÄller sig till individuella utvecklingsplaner. Vi ville Àven fÄ en inblick i hur dessa pedagoger arbetar med individuella utvecklingsplaner och hur de fÄr kunskap och utbildning i detta arbetsverktyg. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av enkÀter som delades ut pÄ förskola och skola i tvÄ olika kommuner. EnkÀtundersökningen följdes sedan upp med ett antal intervjuer, detta för att fÄ en djupare insyn i hur arbetet med individuella utvecklingsplaner fungerar ute i verksamheten. Efter genomförd studie kunde vi se att lite mer Àn hÀlften av de medverkande pedagogerna stÀller sig positiva till individuella utvecklingsplaner.